evalotte.blogg.se

I dag har jag varit hos min farmor och storstädat och tvättat och lagat lunch till oss. Skönt att jag ändå att jag kan hjälpa andra fast jag är så urlakad. Bra att man kan vara till någon nytta och inte bara ligga hemma och tycka synd om sig själv som många gör. Det är inget för mig, jag kämpar på tills glöden helt går ur.  Måste dock erkänna att glöden är på sparlåga, kroppen är helt slut efter att ha städat en trerummare, handlat, tvättat och lagat lunch och då var klockan endast 14:30. Löjligt klent.

Min syster tyckte jag skulle kolla vad min onda tå motsvarar i Zonterapi. Otroligt nog var det öron/näsa/hals = astma. Så sjukt, jag måste bara tro på detta.

Jag har varit i kontakt med sjukhuset i Borås där pappa ligger flera gånger sen sist. Läkaren ringde och berättade att teamet på Sahlgrenska ville göra ett vävnadsprov på tumören innan ytterligare beslut togs så pappa står på väntelista till neurokirurgen för det. Hjärtat var det inget fel på. Sen ringde en sköterska och berättade att det var vårdplanering för pappa på Tisdag. Han kan ju inte klara sig själv när han inte kan prata, eller gå. Han krampar ju fortfarande. Antingen blir det vård i hemmet eller troligtvis något annat boende. Jag kan inte vara med på planeringen utan det får han fru sköta. Det är ju ändå hon som får bestämma.

På Onsdag ska ungdom U äntligen få komma på besök två på Unga vuxna. Då är det träff med en psykolog och efter det får vi en tid till läkare. Hoppas innerligt att det går undan för det är inte mänskligt för en människa att behöva vänta så här länge på rätt bedömning/vård. Om inte U haft en vuxen som kämpar och ordnar så hade ju U aldrig kommit någonstans, det finns det inte ork eller kunskap till även om man är myndig. Är man sjuk orkar man inte stångas med vården för att få rätt hjälp. Alla har inte en anhörig eller vän som kan hjälpa till.

Att jag orkar beror endast på att det är en av dom jag älskar mest i hela världen.

 

Jag hittade detta på nätet som jag beställde till U idag. Anxiety bracelet