Jävligt förbannad igen
Rubriken var ilsken, men börjar lite light så kommer vi till skiten lite längre fram..,,,
Dessa fina armband hittade jag och Malte i hans garderob när vi rensade. Det ena är lavastenar. Så fina med en liten buddah på. Jag fick låna dom. (Jag som köpt dom)
Jo, på tal om rensning. Kom hem till detta häromdagen. Malte hade rivit ut allt i rummet och börjat möblera om. Vi har nu kämpat med detta tre kvällar för att få ordning i rum och garderob.
Den här högen med kläder har han rensat ur garderoben. Fina kläder, mest ärvda efter Noah. Mycket knappt aldrig använt. Några kan jag säkert ta. Vet inte om vi orkar ha en loppis igen men vi borde verkligen det.
Bilder på resultatet kommer senare när allt är klart.
När vi ändå är inne på Malte så har hans dyslexiutredning äntligen tagit fart.VC vägrade ju hjälpa oss med en remiss som Region Stockholm krävde. Kortare väntetid där. (Läs inlägget stridslysten och ilsken )
⬇️
Skolsköterskan och specialpedagogen på skolan fixade till det så nu blir han kallad inom 8 veckor istället för 1,5 år som Region Örebro har i väntetid.
Ja...och nu så kommer skiten....
På tal om den dysfunktionella sjukvården gällande ungdom U så är det skandal. Vi har ju gjort en överklagan på beslutet från försäkringskassan ang aktivitetsersättning. Jag och beteendevetaren på UV har skickat in långa skrivelser om varför
U bör få ersättning och läkaren skulle göra likaså. Han hade till och med fått hjälp av två st i teamet att diktera läkarintyget. Vad händer? Jo, alla läkare samt sekreterare är långtidssjuka och dom ligger efter med 300 diktat!!! Hallå? Är
det patienternas fel, ska dom lida för det? Det måst väl för tusan finnas annan personal som kan tas in. Försäkringskassan kan inte vänta på läkarintyget utan överklagan kommer makuleras om den inte kommer in. Allt dom gör på UV är att beklaga.
Va? På riktigt, vad är det för jävla system!
Desstom ringde jag sekreteraren som meddelat att läkaren inte ens hade gjort något diktat fast detta var i Oktober/November. Fy fasen vad slött.
Beteendevetaren/behandlingsassistenten ringde upp mig efter att jag mailat mina eftersökningar. Hon tycker det är oerhört pinsamt så hon och rehabkoordinatorn får ta samtal med försäkringskassan och reda ut detta. På Tisdag skulle "läkaren" vara
tillbaka och då ska dom ha möte med honom. Jävla pajas!
Jag kommer i morgon att ringa enhetschefen och framföra mina klagomål. Dom får reda ut detta när det är dom som gjort bort sig. Kanske vore en idé att tillsätta riktiga läkare. Hur i helvete ska sjuka ungdomar klara av detta själva?
Tack för ordet och denna ventil. I morgon kommer enhetschefen få veta att jag inte godtar detta utan kommer kämpa för alla ungdomar som behöver stöd och hjälp.
Jag har nu spånat in på knopplister. Vill gärna ha något liknande, gärna i flera rum. Bra att hänga fina grejer på.
Eller en sån här kanske? Jag har ju några grenar som ligger och väntar på att få liv.
Kommer lite mer ilska här snart.....
Lilla farmor har nu fått en lägenhet på ett vård och omsorgs boende. Jag och min kusin var där och tittade och har tackat ja. Skönt att jag har henne så jag slipper fatta alla beslut själv. Farmor har ju bara oss (märkligt nog) Lägenheten var
jättefin och en trevlig avdelning med bara 14 lägenheter, två stora inglasade balkonger, gemensamma utrymmen och fin innegård. Mysig personal också, allt känndes rätt. Nu är det inflytning för henne på Måndag eftermiddag så det är bara att
ligga i och packa iordning det som ska med och sen inreda fint i helgen. Mycket att rensa i hennes lägenhet också men vi har en månad på oss med det. Det är ju inte jättemycket som går in i en etta utan kök och hon har ju tre rum och kök med två
förråd nu. Tänk att hon bott i den lägenheten i 63 år.
Finns saker jag är jävligt förbannad på här också å farmors vägnar. Jag har inga föräldrar kvar i livet och värnar om min farmor som en hönsmamma. Tolererar inte att folk som inte tagit ansvar och inte varit närvarande när hon som mest behövde
det inte var där. Men när dom tror hon inte har koll kan komma in och domdera. Inte ok. Hon HAR koll och framförallt, JAG har koll! Vi har pratat om ALLT i många år.
Det sista jag lovade pappa var att ta hand om farmor och det gäller till den dagen jag dör. Om hon lever då så tar mina pojkar vid, det vet jag.
